En eftermiddag å kväll på Huddinge Barnakut

Nu är vi precis hemkomna från Huddinge barnakut.
Som ni förstår så blev dagen inte som man hade tänkt sig =(
Ringde Mickes mamma när jag vaknat imorse och fick då reda på att hon fortfarande spydde å va dålig.
Det började igår runt kl 17, och när jag pratade med Annette kl 10 så hade det fortfarande inte gett med sig å Livia fick inte behålla någonting alls...
Så jag bad Micke följa med in i bilen, så jag kunde sitta bak med henne om hon skulle spy.
Vi va inne hos dom runt kl 12:30, när vi kom vilade Livia.
När hon sedan vaknade så va hon HELT slut, hon orkade inte göra någonting, inte ens sitta upp, å hon va väldigt trött i lite borta i blicken, så Annette ringde sjukvårdsråg. igen och de sa åt oss att åka in.
Först fick vi sitta i det stora väntrummet och ge henne vätskeersättning och "vänta på att hon skulle bli piggare" som dom uttryckte det. (sista utvägen va dropp)
De tog tempen på henne och den visade 38,7.
Efter att hon fått behålla all vätskeersättning i några timmar så började vi sakta ge henne majsvällning.
Tillslut fick vi träffa den vanliga akutläkaren, han lyssnade på henne och kikade i öronen.
Men sen när han kikade henne med en spatel i halsen så kom ALLT upp igen, precis ALLT, över mig, henne, stolen och golvet.
Så alla timmar med små"matning" av vätskeersättning och välling kom ut på bara en sekund.
Då fick vi komma in till väntrummet på barnakuten (vi fick gå in där innan, men de rådde oss å sitta i stora väntrummet eftersom de är mer å farligare baciller på barnakuten).
De tog hennes temp, 38,8 och så undersökte det henne.
Men sen va det bara å sätta sig å kolla på "Bompa" i väntrummet, fortsätta med vätskeersättningen och vänta på att hon skulle kissa.
"Kissningen" va MKT viktig att den skulle komma igång eftersom hon inte kissat sen kl 9 imorse (nu va kl ca 18), så hon va alltså HELT tom i kroppen =(
Runt ca kl 19 så kom tillslut lite kiss, så då fick vi träffa läkare igen.
Han tänkte först bara skicka hem oss, men sen när jag sa att hon luktade Aceton i munnen (vilket tydligen är ett tecken på uttorkning) och att hon va sååå trött å seg så valde han å ta blodprov på henne.
Efter blodprovet så sa han att det visade tecken på att hon va påverkad, alltså uttorkad, så sa han att vi fick åka hem å att vi skulle fortsätta med vätskeersättningen och hålla koll på henne.
Så nu ligger hon här, på soffan bredvid mig å sover så sött.
Mammas lilla kämparhjärta, så skönt att hon slapp dropp å att vi fick åka hem!!!