Dagen började med handling på Ica, och en sväng förbi Sofie, sen bar det av till Susanne å William för lek med barnen å fika med tjejerna.
Runt halv fyra åkte vi hem, och jag gjorde mat till Livis (och oss) och hon tyckte det va jättegott, det va skoj!
Efter han jobbat klart så kom Micke hit och åt med oss, och runt 30 min senare kom även hans mor.
Vi tog en kaffe å sen bar det av till Åkers för mig, för fotbollsträning, första på läääänge.
Men jävlar va kul det va, lite jobbigt när det gäller flåset, men jag orkade hela träningen, 1½ timme *stolt*
Och även fast det va ett bra tag sen, så sitter det i ryggmärgen, känns som man alltid spelat fotboll när man väl nuddar bollen.
Som sagt, riktigt kul!!
Tränarna verkade nöjda med min prestation, då de efter träningen sa att det verkligen syns att jag kan spela =)
Å även om jag flåsade lite mer än de andra, så gav jag inte upp, och det är jag riktigt nöjd med.
Verkar även vara ett kul gäng, med blandade åldrar, men det bästa är att jag absolut INTE är äldst, coh det är riktigt skönt, vill ju inte bli lagets "mamma" som 27-åring =)
Det känns i kroppen att man tränat, och hur morgondagen blir får man se, vad gäller träningsverken.
Men det är bara å bita ihop å fortsätta köra, känns riktigt bra å va igång igen kan jag lova!!
tisdag 31 augusti 2010
måndag 30 augusti 2010
Ibland
Dagen bestod av fika, barnlek och massa prat hemma hos Terese och Wilton, med Susanne och William, trevligt!!
I bilen på väg hem så satt jag och tänkte lite:
Faan vad mitt liv har ändrats väldigt mkt på kort tid...
Vi va fyra, jag, Micke, Livia och Ozzy och sen poff, piff, paff, så var vi bara två, jag och Livia.
Det är skönt att inte ha nåt MÅSTE att åka hem till, ingen hund som måste ut, eller som är ensam hemma, som man får ångest över.
Inga promenader under tvång, ingen stress att vi ska möta en annan hund när man är ute och går.
Utan nu kan jag gå ut och gå med Livia när JAG vill, eller hon, hur långt eller kort jag vill.
Inga krav på lååångpromenader när regnet öset ner osv osv.
Men det är klart att man saknar sin stora, varma, underbara vän på fyra ben, det gör jag verkligen, JÄTTEMYCKET!!!
Och sen är man ju van att vara två "vuxna" hemma, att ha nån å prata med på kvällarna, att ha nån att hitta på nåt med.
Men nu sitter man här, ensam, på kvällarna, när Livis sover, och tittar på tv.
Det känns ganska skönt å bara få ha sitt eget, med Livia, bara få bestämma över mitt eget liv, men ibland, vissa stunder, så sköljer tankarna över en.
Va vad det som hände, varför blev det så här och varför är vi såna?
Jag ser på bilder, på när Livia va nyfödd, vi var så lyckliga och jag kommer verkligen ihåg hur man kände då, hur mkt vi älskade varandra.
Vart gick det fel, vart på vägen tappade vi respekten för varandra?
För inte kan man väl ha respekt för nån man sagt så elaka saker till, som vi gjort till varandra när vi bråkat.
Eller det är klart att vi respekterar varandra, men VARFÖR sa detta till varandra??
Varför kunde inte vi få va så där äckligt lyckliga å kära som vissa andra får vara?
Vi som ville ha ett helsyskon till Livia, vi som ville ha en hel, lycklig kärnfamilj, varför blev det inte så?!?!
Ser på vissa, tex min morbror å hans fru, dom har varit tillsammans i HUR många år som helst, har två barn, och är superlyckliga, tar fortfarande på varandra när de går förbi varandra, håller handen, sitter å håller om varandra och det bara lyser kärlek om dom.
Varför lyckas just dom, va har dom som inte vi hade, varför förtjänade inte vi å va så lyckliga för??
Äh, jag vet inte, men det är dessa tankar som sköljer över än ibland när man känner sig lite ensam.
Det är så lätt att tänka OM, när man sitter här själv...
Älska dig, det kommer jag nog alltid å göra, på ett eller annat sätt, och vem vet, kanske vi hittar tillbaka till varandra i framtiden, när vi båda mognat lite.
Men som sagt, det får tiden utvisa.
Skönt å skriva av sig lite...
I bilen på väg hem så satt jag och tänkte lite:
Faan vad mitt liv har ändrats väldigt mkt på kort tid...
Vi va fyra, jag, Micke, Livia och Ozzy och sen poff, piff, paff, så var vi bara två, jag och Livia.
Det är skönt att inte ha nåt MÅSTE att åka hem till, ingen hund som måste ut, eller som är ensam hemma, som man får ångest över.
Inga promenader under tvång, ingen stress att vi ska möta en annan hund när man är ute och går.
Utan nu kan jag gå ut och gå med Livia när JAG vill, eller hon, hur långt eller kort jag vill.
Inga krav på lååångpromenader när regnet öset ner osv osv.
Men det är klart att man saknar sin stora, varma, underbara vän på fyra ben, det gör jag verkligen, JÄTTEMYCKET!!!
Och sen är man ju van att vara två "vuxna" hemma, att ha nån å prata med på kvällarna, att ha nån att hitta på nåt med.
Men nu sitter man här, ensam, på kvällarna, när Livis sover, och tittar på tv.
Det känns ganska skönt å bara få ha sitt eget, med Livia, bara få bestämma över mitt eget liv, men ibland, vissa stunder, så sköljer tankarna över en.
Va vad det som hände, varför blev det så här och varför är vi såna?
Jag ser på bilder, på när Livia va nyfödd, vi var så lyckliga och jag kommer verkligen ihåg hur man kände då, hur mkt vi älskade varandra.
Vart gick det fel, vart på vägen tappade vi respekten för varandra?
För inte kan man väl ha respekt för nån man sagt så elaka saker till, som vi gjort till varandra när vi bråkat.
Eller det är klart att vi respekterar varandra, men VARFÖR sa detta till varandra??
Varför kunde inte vi få va så där äckligt lyckliga å kära som vissa andra får vara?
Vi som ville ha ett helsyskon till Livia, vi som ville ha en hel, lycklig kärnfamilj, varför blev det inte så?!?!
Ser på vissa, tex min morbror å hans fru, dom har varit tillsammans i HUR många år som helst, har två barn, och är superlyckliga, tar fortfarande på varandra när de går förbi varandra, håller handen, sitter å håller om varandra och det bara lyser kärlek om dom.
Varför lyckas just dom, va har dom som inte vi hade, varför förtjänade inte vi å va så lyckliga för??
Äh, jag vet inte, men det är dessa tankar som sköljer över än ibland när man känner sig lite ensam.
Det är så lätt att tänka OM, när man sitter här själv...
Älska dig, det kommer jag nog alltid å göra, på ett eller annat sätt, och vem vet, kanske vi hittar tillbaka till varandra i framtiden, när vi båda mognat lite.
Men som sagt, det får tiden utvisa.
Skönt å skriva av sig lite...
söndag 29 augusti 2010
Fotboll å regn...
Somnade ca kl 00 och Livia vaknade ovanligt tidigt, 05:30, men men det va bara å gå upp =)
Drog ut hennes myssäng från hennes rum och la på vardagsrumsgolvet, så vi har legat å myst å glott på tv nu på morgonen, så gosigt!!!
Idag kommer Micke med mina "nya" soffor, som jag får av faster m. fam.
De är 2 st tresittssoffor i mörkbrunt skinn, riktigt fina, men ganska hårda, eller hur man ska förklara.
Men de blir kanon här inne så länge, passar bra till alla andra mörka möbler vi har, sen när man har pengar nån gång i framtiden så får man väl köpa nya.
Idag regnar det tyvärr, men det hindrar inte denna tös från att åka å se på fotboll.
AIK möter Göteborg, så det kommer säkert bli en riktigt bra match synd bara att det regna som sagt...
Det gör ju att publiken sviker lite, men inte JAG, för inte faan är man gjord av socker, lite regn dör man inte av.
Det är jag och min söta lillasyster som ska upp, hon fick biljetten när hon fyllde år nu i augusti.
Ska bli jätteskoj å gå med henne, hoppas bara att vädret blir lite bättre, men det har ju några timmar på sig.
Hoppas ni andra får en fin söndag, för det tänker jag ha =)
Drog ut hennes myssäng från hennes rum och la på vardagsrumsgolvet, så vi har legat å myst å glott på tv nu på morgonen, så gosigt!!!
Idag kommer Micke med mina "nya" soffor, som jag får av faster m. fam.
De är 2 st tresittssoffor i mörkbrunt skinn, riktigt fina, men ganska hårda, eller hur man ska förklara.
Men de blir kanon här inne så länge, passar bra till alla andra mörka möbler vi har, sen när man har pengar nån gång i framtiden så får man väl köpa nya.
Idag regnar det tyvärr, men det hindrar inte denna tös från att åka å se på fotboll.
AIK möter Göteborg, så det kommer säkert bli en riktigt bra match synd bara att det regna som sagt...
Det gör ju att publiken sviker lite, men inte JAG, för inte faan är man gjord av socker, lite regn dör man inte av.
Det är jag och min söta lillasyster som ska upp, hon fick biljetten när hon fyllde år nu i augusti.
Ska bli jätteskoj å gå med henne, hoppas bara att vädret blir lite bättre, men det har ju några timmar på sig.
Hoppas ni andra får en fin söndag, för det tänker jag ha =)
lördag 28 augusti 2010
Hemma igen!
Kl 13:10 rullade tåget in på Syd idag.
En händelsefull hemresa med avhopp på fel station, taxiresa i full fart och stress, men det gick bra till slut och vi kom hem helskinnade.
Micke kom å mätte oss på perrong och sen bar det av hem till Annette, Mickes mamma.
Hon bjöd på lunch och sen "lånade" hon Livis och jag å Micke åkte hem hit å fixade de sista (Han och Annette har ställt iordning allt här hemma, efter glovläggningen, under tiden vi varit i Danmark, TUUUSEN TACK!!!! <3
Runt kl 19 kom Annette å Livis hem hit å vi såg på tv och busade massor, alla 4.
Micke la henne och sen, alldeles nyss, åkte dom hem (Micke sover hos Annette tills han flyttar ut till huset imorgon)
Måste erkänna att det kändes VÄLDIGT konstigt att han skulle åka, det tyckte han själv oxå.
Man är ju van att bo ihop, vi har ju ändå gjort det i över 3 år, och nu skulle man helt plötsligt säga hej då, och sova själv här med Livia.
Men just nu är det så här det är, och det är nog bäst för oss alla.
Han kommer ju iofs vara här väldigt mkt å umgås med oss, men just det här å sova ensam (med Livia så klart), ingen å prata med på kvällen, ingen å se på tv med, känns så klart lite konstigt, tomt liksom, men som sagt, nog bäst för alla just nu.
En händelsefull hemresa med avhopp på fel station, taxiresa i full fart och stress, men det gick bra till slut och vi kom hem helskinnade.
Micke kom å mätte oss på perrong och sen bar det av hem till Annette, Mickes mamma.
Hon bjöd på lunch och sen "lånade" hon Livis och jag å Micke åkte hem hit å fixade de sista (Han och Annette har ställt iordning allt här hemma, efter glovläggningen, under tiden vi varit i Danmark, TUUUSEN TACK!!!! <3
Runt kl 19 kom Annette å Livis hem hit å vi såg på tv och busade massor, alla 4.
Micke la henne och sen, alldeles nyss, åkte dom hem (Micke sover hos Annette tills han flyttar ut till huset imorgon)
Måste erkänna att det kändes VÄLDIGT konstigt att han skulle åka, det tyckte han själv oxå.
Man är ju van att bo ihop, vi har ju ändå gjort det i över 3 år, och nu skulle man helt plötsligt säga hej då, och sova själv här med Livia.
Men just nu är det så här det är, och det är nog bäst för oss alla.
Han kommer ju iofs vara här väldigt mkt å umgås med oss, men just det här å sova ensam (med Livia så klart), ingen å prata med på kvällen, ingen å se på tv med, känns så klart lite konstigt, tomt liksom, men som sagt, nog bäst för alla just nu.
torsdag 26 augusti 2010
Køpenhamn
Blev en lugn morgon, och Tine fixade lyxfrukost med æggrøra, kycklingkorv, bacon och tomter med fetaost och olivolja.
Efter det gjorde vi oss klara och 09:30 børjade dagen på riktigt.
Vi begav oss in till Køpenhamn dør shopping stod på schemat før hela dagen.
Vi fikade, åt och shoppade, en riktigt hærlig dag.
Køpte 3 par tofflor, vadderade med "åtspænningsband" och halkskydd och 1 par mockasiner till Livis, RIKTIGT nøjd.
Hade velat køpa MKT mer, fanns så mkt fint, men det ær ju inte så jættebilligt hær nere, plus att jag måste hålla lite i pengarna nu.
Sen fyller ju faktiskt Livis 1 år, om mindre æn en månad, och då får hon sækert en del klæder.
Dagen va lång, men hærlig, vi kom hem runt kl 18:40 så det blev många timmar i vagnen før barnen, som va jætteduktiga, och många steg før oss =)
Førena nytta med nøje heter det væl ;-)
Imorgon blir det en tidig svæng in till Greve, och sækert en kaffe på vægen, men sen ska barnen få busa och leka "hemma" resten av dagen, det behøver både dom och vi, blir ju en tidig morgon på lørdag nør det bær av hemmåt igen.
Efter det gjorde vi oss klara och 09:30 børjade dagen på riktigt.
Vi begav oss in till Køpenhamn dør shopping stod på schemat før hela dagen.
Vi fikade, åt och shoppade, en riktigt hærlig dag.
Køpte 3 par tofflor, vadderade med "åtspænningsband" och halkskydd och 1 par mockasiner till Livis, RIKTIGT nøjd.
Hade velat køpa MKT mer, fanns så mkt fint, men det ær ju inte så jættebilligt hær nere, plus att jag måste hålla lite i pengarna nu.
Sen fyller ju faktiskt Livis 1 år, om mindre æn en månad, och då får hon sækert en del klæder.
Dagen va lång, men hærlig, vi kom hem runt kl 18:40 så det blev många timmar i vagnen før barnen, som va jætteduktiga, och många steg før oss =)
Førena nytta med nøje heter det væl ;-)
Imorgon blir det en tidig svæng in till Greve, och sækert en kaffe på vægen, men sen ska barnen få busa och leka "hemma" resten av dagen, det behøver både dom och vi, blir ju en tidig morgon på lørdag nør det bær av hemmåt igen.
onsdag 25 augusti 2010
Grøt och hårbollar =))
Igår kom vi till Danmark, 3 mammor och tre barn.
Resan, 6 timmar på tåg, gick førvånandsvært bra, de va superduktiga!!!
Idag har vi varit inne i Hundinge køpcentrum och gått och kikat lite, kækat och umgåtts.
Imorgon bær det av in till Køpenhamn før lite mer shopping før vissa, och annat skoj.
Vædret ær relativt bra, men det blåser satans mkt.
Ungarna har jættekul med varandra och busar och leker, det ær så skoj att se hur trygga de ær med varandra, eftersom de kænt varandra, næstan sedan fødseln.
Språket går konstigt nog att førstå ganska bra, men lite beroende på vart de kommer ifrån så har de lite olika mkt grøt och hårbollar i munnen, men som sagt, det går ganska bra.
Och som ni ser så har jag æven lært mig att skriva på danska hahaha
Igår satt vi uppe till runt kl 00, snackade och drack lite vin, barnen somnade som stockar runt sju.
Idag så somnade barnen ungefær samma tid, men vi "vuxna" e pisstrøtta, och alla andra har redan gått och lagt sig.
Jag ska oxå gå och sussa tænkte jag, men va tvungen å blogga lite så ni vet att jag lever =)
Hemma står allt i en enda røra eftersom de lagt golv i hela lægenheten.
Men Micke har lovat att fixa iordning allt tills vi kommer hem, TACK!
Han har æven flyttat ut nu, i søndags nærmare bestæmt, men æn så længe vet jag inte hur det kænns att bo ensam med Livia eftersom jag inte hunnit kænna efter.
De har ju som sagt lagt golv, så jag och Livia har varit bort hela morgnarna, dagarna och kvællarna och i princip bara varit hemma å sovit.
Så vi får se hur det kænns sen, nær man kommit hem å landat osv.
Kommer nog kænnas lite tomt, man ær ju van att vi ær 4 st och nu helt pløtsligt så ær vi bara 2, men det ska nog gå bra det oxå ska ni se =)
Næ, nu væntar den Danska John Blund på mig, så det ær nog bæst å gå å sova nu, så man orkar med morgondagen.
Sussa gott alla dær ute som av en eller annan andledning læser dennan blogg =))
Resan, 6 timmar på tåg, gick førvånandsvært bra, de va superduktiga!!!
Idag har vi varit inne i Hundinge køpcentrum och gått och kikat lite, kækat och umgåtts.
Imorgon bær det av in till Køpenhamn før lite mer shopping før vissa, och annat skoj.
Vædret ær relativt bra, men det blåser satans mkt.
Ungarna har jættekul med varandra och busar och leker, det ær så skoj att se hur trygga de ær med varandra, eftersom de kænt varandra, næstan sedan fødseln.
Språket går konstigt nog att førstå ganska bra, men lite beroende på vart de kommer ifrån så har de lite olika mkt grøt och hårbollar i munnen, men som sagt, det går ganska bra.
Och som ni ser så har jag æven lært mig att skriva på danska hahaha
Igår satt vi uppe till runt kl 00, snackade och drack lite vin, barnen somnade som stockar runt sju.
Idag så somnade barnen ungefær samma tid, men vi "vuxna" e pisstrøtta, och alla andra har redan gått och lagt sig.
Jag ska oxå gå och sussa tænkte jag, men va tvungen å blogga lite så ni vet att jag lever =)
Hemma står allt i en enda røra eftersom de lagt golv i hela lægenheten.
Men Micke har lovat att fixa iordning allt tills vi kommer hem, TACK!
Han har æven flyttat ut nu, i søndags nærmare bestæmt, men æn så længe vet jag inte hur det kænns att bo ensam med Livia eftersom jag inte hunnit kænna efter.
De har ju som sagt lagt golv, så jag och Livia har varit bort hela morgnarna, dagarna och kvællarna och i princip bara varit hemma å sovit.
Så vi får se hur det kænns sen, nær man kommit hem å landat osv.
Kommer nog kænnas lite tomt, man ær ju van att vi ær 4 st och nu helt pløtsligt så ær vi bara 2, men det ska nog gå bra det oxå ska ni se =)
Næ, nu væntar den Danska John Blund på mig, så det ær nog bæst å gå å sova nu, så man orkar med morgondagen.
Sussa gott alla dær ute som av en eller annan andledning læser dennan blogg =))
fredag 20 augusti 2010
Mammas stora tjej
Vi va där hela dagen, från ca 8:45-15:30, sen åkte vi hem.
Det blev väldigt fin hemma, och ännu finare kommer det att bli när allt är klart och alla saker är på sin plats =)
Livis blir 11 månader idag!! :-O
Det känns HELT sjukt att hon fyller 1 år om bara en månad.
Vart har tiden tagit vägen, det har gått så fort så det känns inte som man hunnit med.
Men däremot så kan jag inte komma ihåg hur livet var innan hon kom, vad gjorde jag om dagarna, vad fyllde mitt liv då?
Det känns som om hon alltid funnits i mitt liv, som om hon alltid varit här.
Jag älskar dig Livia, mer och mer för varje dag som går, du är mitt allt, mitt liv, hela mitt universum!!! <3
Igår hade hon tagit TVÅ steg för farmor, idag tog hon två steg för mamma, stolt är bara förnamnet!
torsdag 19 augusti 2010
Mattläggning och hockey
Dagen började med att de kom å rev ut mattorna i mitt å Livis sovrum och i köket.
Eftersom det va saker överallt så gjorde jag oss klara och så drog vi ner till lilla mormor och hälsade på.
Där va vi hela dagen, åt frukost, lunch, fikade och lekte.
Sen åkte vi hem runt kl 16, tog det lite lugn framför tv:n innan jag och Micke drog ner till Åkers Styckebruk och kollade på SSK-AIK.
Ishallen som rymmer 500 pers, hade fått dispans (eller hur det nu stavas) och fick idag ta in 1000 pers, vilket kanske inte va så smart.
Hela fu**ing hallen va knökfull, så första perioden såg man huvuden, lite is, klubbor och fler huvuden.
Snubben framför mig stod å flåsade på plexit, så precis där Gnaget skulle göra mål, va det en stor, blöt fläck med imma.
Men sen gick han i andra period, så då tog vi hans plats, och äntligen såg vi hela rinken.
När andra period va spelade så åkte vi faktiskt hem, för båda hade så satans ont i ryggen och va trött, så det va bara att inse att man inte är 18 längre och pallra sig till bilen :-)
En fin dag helt enkelt!
Och imorgon bär det av till Angelica, Freja och Anders, när vi är klara, eftersom de ska fortsätta lägga mattorna imorgon.
Eftersom det va saker överallt så gjorde jag oss klara och så drog vi ner till lilla mormor och hälsade på.
Där va vi hela dagen, åt frukost, lunch, fikade och lekte.
Sen åkte vi hem runt kl 16, tog det lite lugn framför tv:n innan jag och Micke drog ner till Åkers Styckebruk och kollade på SSK-AIK.
Ishallen som rymmer 500 pers, hade fått dispans (eller hur det nu stavas) och fick idag ta in 1000 pers, vilket kanske inte va så smart.
Hela fu**ing hallen va knökfull, så första perioden såg man huvuden, lite is, klubbor och fler huvuden.
Snubben framför mig stod å flåsade på plexit, så precis där Gnaget skulle göra mål, va det en stor, blöt fläck med imma.
Men sen gick han i andra period, så då tog vi hans plats, och äntligen såg vi hela rinken.
När andra period va spelade så åkte vi faktiskt hem, för båda hade så satans ont i ryggen och va trött, så det va bara att inse att man inte är 18 längre och pallra sig till bilen :-)
En fin dag helt enkelt!
Och imorgon bär det av till Angelica, Freja och Anders, när vi är klara, eftersom de ska fortsätta lägga mattorna imorgon.
onsdag 18 augusti 2010
Hatet växer
Tänk om man visste att man kunde komma undan med ett mord, slippa fängelsestraff och andra påföljder...
Hur många av er skulle mörda då, handen på hjärtat ;-)
Jag är så jävla less på dig, kärring, så jag skulle, utan att tveka, kunna ha ihjäl dig!!!
Men nu är det ju tyvärr inte så enkelt, så jag får väl fortsätta hoppas på att du blir påkörd eller uppäten...
Jag önskar dig allt ont, ett rent helvete och jävligt mycket plågan.
Har aldrig hatat en människa så mkt som jag hatar dig, känn dig hedrad ditt lilla äckel!!!
Hur många av er skulle mörda då, handen på hjärtat ;-)
Jag är så jävla less på dig, kärring, så jag skulle, utan att tveka, kunna ha ihjäl dig!!!
Men nu är det ju tyvärr inte så enkelt, så jag får väl fortsätta hoppas på att du blir påkörd eller uppäten...
Jag önskar dig allt ont, ett rent helvete och jävligt mycket plågan.
Har aldrig hatat en människa så mkt som jag hatar dig, känn dig hedrad ditt lilla äckel!!!
tisdag 17 augusti 2010
Bild
Jag vet ju faan inte ens hur man laddar upp en bild här, piiiinsamt...
Hahaha, nu hittade jag knappen... tror jag.
Måste prova... jag lyckades!!
Här är en bild, på det finaste jag har.
Mitt allt, min underbarste, hela mitt hjärta!!!
Tröttmössan
Dagen idag började med mys hemma, med tv-tittande å lek.
Sen åkte vi iväg å hämtade Milo och Linda, och så åkte vi till Jennie å Liam.
Där fikade vi å pratade medans barnen lekte å röjde runt massor.
Efter det åkte vi hem, lagade mat och lekte ännu mer.
Lilltjejen sova bara i 30 minuter, på hela dagen (!!!)
Hon brukar vanligtvis sova 1-2 timmar på fm och ca 1 timme på eftermiddagen, men inte idag inte.
Och ändå så sova hon dåligt inatt, det brukar hon aldrig göra, men det är väl tänder osv på g kanske.
Hon brukar vakna 1 gång å äta, men inatt vaknade hon flera ggr, ca 5.
Så nu när kvällen kom så va hon ganska trött, men inte alls ledsen å gnällig, utan glad å busig som vanligt.
Men sen efter vällingen så somnade hon som en stock.
Och nu håller vi tummarna för att hon sover bra inatt, det behöver både dotra och mamma =)
Sen åkte vi iväg å hämtade Milo och Linda, och så åkte vi till Jennie å Liam.
Där fikade vi å pratade medans barnen lekte å röjde runt massor.
Efter det åkte vi hem, lagade mat och lekte ännu mer.
Lilltjejen sova bara i 30 minuter, på hela dagen (!!!)
Hon brukar vanligtvis sova 1-2 timmar på fm och ca 1 timme på eftermiddagen, men inte idag inte.
Och ändå så sova hon dåligt inatt, det brukar hon aldrig göra, men det är väl tänder osv på g kanske.
Hon brukar vakna 1 gång å äta, men inatt vaknade hon flera ggr, ca 5.
Så nu när kvällen kom så va hon ganska trött, men inte alls ledsen å gnällig, utan glad å busig som vanligt.
Men sen efter vällingen så somnade hon som en stock.
Och nu håller vi tummarna för att hon sover bra inatt, det behöver både dotra och mamma =)
måndag 16 augusti 2010
Skulle bli jätteglad...
om alla ni som följer min blogg, klickar på knappen till höger på sidan, under Bloggintresserade, där det står Följ.
På så sätt kan jag se vilka ni är, om ni vill dvs.
För några av er har sagt att ni följer, men inte tryckt på knappen, men det vore skoj om ni andra oxå ville säga era namn, eller "trycka", så jag kan se.
Är ju såå nyfiken av mig =)
På så sätt kan jag se vilka ni är, om ni vill dvs.
För några av er har sagt att ni följer, men inte tryckt på knappen, men det vore skoj om ni andra oxå ville säga era namn, eller "trycka", så jag kan se.
Är ju såå nyfiken av mig =)
Ankjävel
Dagen började med morgonmys hemma och sen gick vi upp till Nybo och jag skrev över kontraktet på lägenheten enbart på mig :-P
Efter det så gick vi till centrum och köpte mat till ankorna, mötte Linda och Milo utanför Ica, så de hakade på bort å matade ankorna.
En ankjävel höll på å bita Livia i tån, det va nära, men jag hann trycka/putta bort fossingarna i sista sekunden.
Tyvärr blev hon rädd då, inte meningen, men jag va ju tvungen å göra det fort, eftersom annars hade anjäveln lyckats.
Antar att den trodde att det va bröd som rörde på sig, men jag blev så arg så jag hade lust att sparka ut ankan i dammen igen...
INGEN BITER MIN LIVIS!!!
Sen hem å hämtade skötväskan å sen drog vi till My och Johanna.
Vi fikade och lekte massor och sen åkte vi hem.
Livisen klättrade upp helt själv i soffan idag, och i lördags så kom jag ut i vardagsrummet, då har fröken klättrat upp i fotöljen å sitter å äter på fjärrkontrollen, busungen.
Så nu är det full fart, hela dagarna, skoj som faan! =)
Efter det så gick vi till centrum och köpte mat till ankorna, mötte Linda och Milo utanför Ica, så de hakade på bort å matade ankorna.
En ankjävel höll på å bita Livia i tån, det va nära, men jag hann trycka/putta bort fossingarna i sista sekunden.
Tyvärr blev hon rädd då, inte meningen, men jag va ju tvungen å göra det fort, eftersom annars hade anjäveln lyckats.
Antar att den trodde att det va bröd som rörde på sig, men jag blev så arg så jag hade lust att sparka ut ankan i dammen igen...
INGEN BITER MIN LIVIS!!!
Sen hem å hämtade skötväskan å sen drog vi till My och Johanna.
Vi fikade och lekte massor och sen åkte vi hem.
Livisen klättrade upp helt själv i soffan idag, och i lördags så kom jag ut i vardagsrummet, då har fröken klättrat upp i fotöljen å sitter å äter på fjärrkontrollen, busungen.
Så nu är det full fart, hela dagarna, skoj som faan! =)
söndag 15 augusti 2010
Lugn dag
Har inte hänt så mkt roligt idag.
Men jag och Livia gick upp till farmor och hennes Göran och tog en fika runt kl 12.
Vi blev där ett ganska bra tag, va ju jättelänge sen vi träffades, vilket är lite konstigt eftersom vi bor så nära.
Men vi är upptagna människor allihop, så det är inte alltid det klaffar, men nu måste vi bli bättre på det!
Sen bar det av hem, blev lek hemma, i lekparken utanför och sen fotboll Liverpool-Arsenal.
Nu blir det soffslapp med datorn i knät och tv:n på i bakgrunden, som vanligt med andra ord =)
Hoppas ni alla har haft en fin helg, så ni inte har smällt bort i värmen! =)
Men jag och Livia gick upp till farmor och hennes Göran och tog en fika runt kl 12.
Vi blev där ett ganska bra tag, va ju jättelänge sen vi träffades, vilket är lite konstigt eftersom vi bor så nära.
Men vi är upptagna människor allihop, så det är inte alltid det klaffar, men nu måste vi bli bättre på det!
Sen bar det av hem, blev lek hemma, i lekparken utanför och sen fotboll Liverpool-Arsenal.
Nu blir det soffslapp med datorn i knät och tv:n på i bakgrunden, som vanligt med andra ord =)
Hoppas ni alla har haft en fin helg, så ni inte har smällt bort i värmen! =)
lördag 14 augusti 2010
Djupa tankar
Ibland när man verkligen sätter sig ner å tänker, så blir man lite ledsen.
Ledsen för att vår familj inte fick vara hel, ledsen över att man inte kunde hålla ihop den där kärnfamiljen som man sett i sina drömmar som liten.
Man kan inte låta bli att känna sig lite misslyckad...
Fingret där ringen satt, gapar tom, och av ren vana är jag där å försöker snurra ringen med fingrarna å den andra handen, precis som jag gjort i 2,5 år, flera gånger varje dag.
Men ringen sitter inte där längre, kvar finns bara ett vitt, ej solbrunt märke, som en påminnelse av vad vi en gång hade.
Varför kunde vi inte fortsätta att ha det bra å vara lyckliga i varandra, vad gick fel?
Hur kommer det sig att två människor som älskar varandra och som har varit kära, växer ihop till vänner?
Man ser glada, lyckliga familjer här och där, och undrar vad just dom har, varför just dom lyckades.
Vi vet båda att vi inte kan vara tillsammans just nu, eftersom kärleken inte finns där, men det är klart att man önskar att det var annorlunda.
Man önskar att vi kunde ha kvar, det vi en gång hade.
Men detta är ett måste, för att vi båda ska må bra (inklusive Livia)
Men ibland känns det lite tungt, för även om vi bor som kompisar och har gjort det ett tag, så kommer det ju ändå bli tomt.
Man är van att han är här, även om han sitter å spelar, eller kollar på tv, så vet man att han är här när man går och lägger sig, och det känns tryggt.
När Livia lär sig nåt nytt så har jag nån att dela det med direkt, om jag vill prata med nån så finns han här.
Men sen, sen måste jag ringa för att berätta.
För det mesta känns det bra, för det mest mår jag kanon och längtar tills att bo själv med Livis, men så kommer det stunder som dessa när man sätter sig ner och tänker.
Det som gör mest ont och är jobbigast, det är att jag känner mig misslyckad mot Livia, varför ska inte hon ha rätt att bo i en kärnfamilj, varför ska inte hon ha rätten till att ha mamma å pappa nära, ALLTID?!
Men som sagt, jag VET vi alla tre mår bäst av det här just nu, det är ett ont måste, så är det bara!
Ledsen för att vår familj inte fick vara hel, ledsen över att man inte kunde hålla ihop den där kärnfamiljen som man sett i sina drömmar som liten.
Man kan inte låta bli att känna sig lite misslyckad...
Fingret där ringen satt, gapar tom, och av ren vana är jag där å försöker snurra ringen med fingrarna å den andra handen, precis som jag gjort i 2,5 år, flera gånger varje dag.
Men ringen sitter inte där längre, kvar finns bara ett vitt, ej solbrunt märke, som en påminnelse av vad vi en gång hade.
Varför kunde vi inte fortsätta att ha det bra å vara lyckliga i varandra, vad gick fel?
Hur kommer det sig att två människor som älskar varandra och som har varit kära, växer ihop till vänner?
Man ser glada, lyckliga familjer här och där, och undrar vad just dom har, varför just dom lyckades.
Vi vet båda att vi inte kan vara tillsammans just nu, eftersom kärleken inte finns där, men det är klart att man önskar att det var annorlunda.
Man önskar att vi kunde ha kvar, det vi en gång hade.
Men detta är ett måste, för att vi båda ska må bra (inklusive Livia)
Men ibland känns det lite tungt, för även om vi bor som kompisar och har gjort det ett tag, så kommer det ju ändå bli tomt.
Man är van att han är här, även om han sitter å spelar, eller kollar på tv, så vet man att han är här när man går och lägger sig, och det känns tryggt.
När Livia lär sig nåt nytt så har jag nån att dela det med direkt, om jag vill prata med nån så finns han här.
Men sen, sen måste jag ringa för att berätta.
För det mesta känns det bra, för det mest mår jag kanon och längtar tills att bo själv med Livis, men så kommer det stunder som dessa när man sätter sig ner och tänker.
Det som gör mest ont och är jobbigast, det är att jag känner mig misslyckad mot Livia, varför ska inte hon ha rätt att bo i en kärnfamilj, varför ska inte hon ha rätten till att ha mamma å pappa nära, ALLTID?!
Men som sagt, jag VET vi alla tre mår bäst av det här just nu, det är ett ont måste, så är det bara!
MariaDagen
Mariadagen idag va kanon!
Åkte och lämnade Livis hos farmor runt kl 10, sen körde jag Micke till tåget runt kl 12 och efter det drog jag till stranden.
Va så skönt att ligga där helt själv, med mitt korsord, å bara bada, sola och "va"!
Träffade några kompisar, pratade lite, men sen vände jag tillbaka till min handduk igen.
Efter att nästan ha smällt bort i solen på Hökmossbadet så åkte jag hem och ställde bilen och sen bar det av ut i skogen med mamma.
Tanken va att vi skulle leta kantarell, jag hittade EN gul (som jag för övrigt trampade platt eftersom jag glömde att jag la påsen på golvet i bilen)
Sen höll jag på å trampa på ett jordgetingbo, och efter det blev både mamma å jag nojiga, eftersom vi är LIVRÄDDA för getingar, och jordgetingar är faan inte å leka med.
Vi åkte till ett annat ställe, men eftersom minnet av jordgetingboet gjorde sig påmind så vågade verken jag eller mamma gå ut, runt i skogen.
Så det blev mest svampsök längst med stigarna, och där fanns det inga.
Men eftersom det inte fanns någon luft, What so ever och solen stekte, så valde vi, efter nån timmes svampsök att avbryta.
Vi konstaterade att vi är bäst på att hitta höstisar och trattisar, men gula, det överlåter vi till någon annan =)
Sen åkte vi förbi Ica och handlade en snabbis och sen körde mamma hem mig.
På em blev det fotboll och pizza och just nu sitter jag ute på baksidan, i solen, och bloggar lite, och tänker.
Snart kommer Annette med en sovande Livis, å vad jag längtar!!
Tomt, konstigt, men ganska skönt att få en dag, helt själv.
Men nån gång ibland räcker, annars blir det FÖR tomt och ensamt!
Kvällen fortsätter med kex och ost, eller Cheeseballs och dricka, vi får se.
Hoppas ni andra haft en kanonlördag ni oxå!
//Kram
Åkte och lämnade Livis hos farmor runt kl 10, sen körde jag Micke till tåget runt kl 12 och efter det drog jag till stranden.
Va så skönt att ligga där helt själv, med mitt korsord, å bara bada, sola och "va"!
Träffade några kompisar, pratade lite, men sen vände jag tillbaka till min handduk igen.
Efter att nästan ha smällt bort i solen på Hökmossbadet så åkte jag hem och ställde bilen och sen bar det av ut i skogen med mamma.
Tanken va att vi skulle leta kantarell, jag hittade EN gul (som jag för övrigt trampade platt eftersom jag glömde att jag la påsen på golvet i bilen)
Sen höll jag på å trampa på ett jordgetingbo, och efter det blev både mamma å jag nojiga, eftersom vi är LIVRÄDDA för getingar, och jordgetingar är faan inte å leka med.
Vi åkte till ett annat ställe, men eftersom minnet av jordgetingboet gjorde sig påmind så vågade verken jag eller mamma gå ut, runt i skogen.
Så det blev mest svampsök längst med stigarna, och där fanns det inga.
Men eftersom det inte fanns någon luft, What so ever och solen stekte, så valde vi, efter nån timmes svampsök att avbryta.
Vi konstaterade att vi är bäst på att hitta höstisar och trattisar, men gula, det överlåter vi till någon annan =)
Sen åkte vi förbi Ica och handlade en snabbis och sen körde mamma hem mig.
På em blev det fotboll och pizza och just nu sitter jag ute på baksidan, i solen, och bloggar lite, och tänker.
Snart kommer Annette med en sovande Livis, å vad jag längtar!!
Tomt, konstigt, men ganska skönt att få en dag, helt själv.
Men nån gång ibland räcker, annars blir det FÖR tomt och ensamt!
Kvällen fortsätter med kex och ost, eller Cheeseballs och dricka, vi får se.
Hoppas ni andra haft en kanonlördag ni oxå!
//Kram
fredag 13 augusti 2010
Det fixade sig =)
Hon från Nybo ringde!
Hon hade missförstått allting, hon trodde att Micke stod ensam på kontraktet å skulle "ge mig den", skriva över den på mig.
Hon hajjade inte att jag oxå stod på hyreskontraktet.
Så hon ringde å förklarade missförståndet och sa: "Det är klart att ni får bo kvar där, ni bor ju redan där" =))
Faan va lättad jag blev, orkar bråka om det oxå, kände jag bara.
Det är klart att jag hade kämpat för att få bo kvar, men skönt å slippa göra det!
Så nu ska jag upp på mån eller tis å skriva över kontraktet =)
Idag har vi varit å matat ankorna och varit å handlat.
Efter det kom pappa å bror hit och hälsade på å busade me Livis.
Nu är Micke å lägger henne och jag sitter å slöar i soffan.
Skönt att allt löste sig, och att det blev en bra dag, trors att det är fredagen den 13 idag =)))
Hon hade missförstått allting, hon trodde att Micke stod ensam på kontraktet å skulle "ge mig den", skriva över den på mig.
Hon hajjade inte att jag oxå stod på hyreskontraktet.
Så hon ringde å förklarade missförståndet och sa: "Det är klart att ni får bo kvar där, ni bor ju redan där" =))
Faan va lättad jag blev, orkar bråka om det oxå, kände jag bara.
Det är klart att jag hade kämpat för att få bo kvar, men skönt å slippa göra det!
Så nu ska jag upp på mån eller tis å skriva över kontraktet =)
Idag har vi varit å matat ankorna och varit å handlat.
Efter det kom pappa å bror hit och hälsade på å busade me Livis.
Nu är Micke å lägger henne och jag sitter å slöar i soffan.
Skönt att allt löste sig, och att det blev en bra dag, trors att det är fredagen den 13 idag =)))
Vrfr kan inget bara gå LÄTT!?!?!
Varför ska allt gå emot en?!?!
Vi va ju uppe hos Nybo och skulle skriva över hyreskontraktet på mig.
Men eftersom jag inte har ett säkert arbete att gå tebax till efter mammaledigheten upphör, så fick jag inte stå på kontraktet...
Inte en enda jävla gång har vi varit sena med hyran, inte ett klagomål har vi fått och inte en enda gång har vi gjort nåt som kan få dom att VILJA säga upp oss.
Nej, enligt dom så måste Micke bo kvar, jag frågade om jag då skulle flytta ut på gatan med vår dotter, då sa hon bara att "Vi kan inte ta hänsyn till såna saker".
Dryga jävla kärring!! *MORR*
När jag sa att mamma kan gå i borgen för mig så svarar hon "Vi tillåter inte att nån går i borgen när det är stora lägenheter"
Då är min fråga, vem faan behöver borgen på en 1-2:a på typ 3-4000 kr???,
Det är väl för faan när det är HÖG hyras om man oftast behöver hjälp!!
Jag sa till henne att hon godkände ju oss som hyresgäster förut när vi fick den, på ENBART min DOM?!?!?!
Åååå, jag blir så arg!!
Och ja visst, Micke kan stå kvar som hyresgäst, men då får jag ju inget bostadesbidrag istället :-///
Så på henne låter det som att om man är arbetslös och går på a-kassa, då får man inte hyra av Nybo, BRA DÄR!!!
Jag kommer typ ha samma a-kassa, som jag har mammapenning...
Och med bostadsbidraget kommer jag bara behöva betala ca 3400 i hyra, men nej, det är inget dom "tar hänsyn till" heller.
Men jag och Micke har nog en plan, så allt löser sig till slut ändå. *ler lite finurligt*
Vi va ju uppe hos Nybo och skulle skriva över hyreskontraktet på mig.
Men eftersom jag inte har ett säkert arbete att gå tebax till efter mammaledigheten upphör, så fick jag inte stå på kontraktet...
Inte en enda jävla gång har vi varit sena med hyran, inte ett klagomål har vi fått och inte en enda gång har vi gjort nåt som kan få dom att VILJA säga upp oss.
Nej, enligt dom så måste Micke bo kvar, jag frågade om jag då skulle flytta ut på gatan med vår dotter, då sa hon bara att "Vi kan inte ta hänsyn till såna saker".
Dryga jävla kärring!! *MORR*
När jag sa att mamma kan gå i borgen för mig så svarar hon "Vi tillåter inte att nån går i borgen när det är stora lägenheter"
Då är min fråga, vem faan behöver borgen på en 1-2:a på typ 3-4000 kr???,
Det är väl för faan när det är HÖG hyras om man oftast behöver hjälp!!
Jag sa till henne att hon godkände ju oss som hyresgäster förut när vi fick den, på ENBART min DOM?!?!?!
Åååå, jag blir så arg!!
Och ja visst, Micke kan stå kvar som hyresgäst, men då får jag ju inget bostadesbidrag istället :-///
Så på henne låter det som att om man är arbetslös och går på a-kassa, då får man inte hyra av Nybo, BRA DÄR!!!
Jag kommer typ ha samma a-kassa, som jag har mammapenning...
Och med bostadsbidraget kommer jag bara behöva betala ca 3400 i hyra, men nej, det är inget dom "tar hänsyn till" heller.
Men jag och Micke har nog en plan, så allt löser sig till slut ändå. *ler lite finurligt*
torsdag 12 augusti 2010
Inte SÅ långt kvar...
Känner att tålamodet börjar tryta och irritationen är till max!
Inte hela tiden, men det går fort för det glada humöret att försvinna ibland!!
Det är faan inte verken kul eller lätt att bo med sitt ex.
Inte när man längtar tills man får bo själv (med Livia)
Få inreda hennes rum, få göra vad man vill, när man vill utan att behöva ta hänsyn till någon annan (förutom Livia) =)
Men det är inte så långt kvar nu, bara 16-17 dagar, varav 5 av dom så är jag å Livis i Danmark.
När det blir som värst å man håller på å koka över, då får man väl försöka bita sig i tungan.
Bara hoppas man inte biter av den...
Som sagt, det är inte alltid så lätt...
Inte hela tiden, men det går fort för det glada humöret att försvinna ibland!!
Det är faan inte verken kul eller lätt att bo med sitt ex.
Inte när man längtar tills man får bo själv (med Livia)
Få inreda hennes rum, få göra vad man vill, när man vill utan att behöva ta hänsyn till någon annan (förutom Livia) =)
Men det är inte så långt kvar nu, bara 16-17 dagar, varav 5 av dom så är jag å Livis i Danmark.
När det blir som värst å man håller på å koka över, då får man väl försöka bita sig i tungan.
Bara hoppas man inte biter av den...
Som sagt, det är inte alltid så lätt...
onsdag 11 augusti 2010
Lite tankar om det som komma skall
Många vänner hör av sig till mig och frågar hur jag mår just nu, med tanke på att vi ska separera.
Och jag ger samma svar till alla, Jag mår riktigt bra faktiskt!
Och jag gör verkligen det, för på senare tid har nog både jag och Micke känt att det inte funkar.
Vi småtjafsar ofta, blir irriterade på varandra för skitsaker osv osv.
Men vi har skitkul tillsammans när vi gör saker, men det är på en kompisnivå, och det har det nog varit ett tag nu.
Vi skojar, busar å skojbråkar med varandra, men som sagt, mer som vänner än som ett par.
Vi började som vänner, växte ihop i kärlek,men gled ifrån varandra till vänner igen.
Men det är så klart att det inte var så här man trodde eller hoppades att det skulle bli, när man skaffade barn och köpte hus, men vi är lika på många sätt, men samtidigt SÅ olika.
Ibland slår mig tanken att det verkligen är över nu, många gånger har vi sagt det, han eller jag har dragit till en vän eller familjemedlem ett par dagar, sen rings vi, pratar å blir sams igen.
Men nu är det verkligen finito!
Och det känns så skönt, en sten som släppt från hjärtat, eftersom man så länge känt att det inte funkar, men man har lixom inte vågat ta det stora steget att lämna.
Men nu är steget taget, nu är det "Out in the open" och nu vet vi båda vart vi har varandra, vi är vänner!
Men samtidigt känns det lite konstigt vissa stunder, man hade ju ändå sett en framtid, med syskon till Livis, hus och en hel familj, lite läskigt att släppa allt det och skapa sin egen framtid.
Vi har ju ändå sovit tillsammans i över 3 år och umgåtts nästan varje dag...
Nu ska man vakna och somna utan honom, äta utan honom, kolla på tv utan honom osv osv.
Även om vi inte sover tillsammans nu så är han ju ändå under samma tak.
Händer det nåt så är han nära, om ni förstår vad jag menar.
Samtidigt ska det bli så skönt att få ha mitt EGET (och Livis så klart), det jag köper finns kvar, det jag plockar undan, stannar där, det jag... ja ni fattar säkert.
Jag får inreda Livias rum, precis som jag vill ha det och jag behöver inte oroa mig för att det ligger datorsladdar, korkar eller annat skit på golvet, som hon kan stoppa i munnen.
Jag kommer ju självklart sakna att ha någon här å prata med på kvällarna och så där, men samtidigt så är det ju inte så att han försvinner ur våra liv.
Vi har sagt det att han får komma hit å äta med oss, lägga Livis, stanna å kolla på film osv, vi kommer ju umgås, men ändå ha vårt eget, och det känns riktigt bra!!
Vi kommer umgås som vänner samtidigt som Livis får umgås med sin pappa.
Och som vi båda sa, att förut när man varit tillsammans med någon och det har tagit slut, så går man från att ena dagen ligga å mysa i soffan till nästa dag då man inte ens känner personen som sitter framför en.
Men så blir det ju inte nu, vi kommer ju vara en del av varandras liv åtminstone tills Livia är 18 år, och det är ju ett tag dit ;-)
Och är det menat att det ska vara VI, då blir det VI i framtiden, men inte just nu, just nu passar vi bara ihop som vänner.
Jag förlorade en kärlek, men vann än bästa vän- kan inte bli så mkt bättre i en separation =)
Och jag ger samma svar till alla, Jag mår riktigt bra faktiskt!
Och jag gör verkligen det, för på senare tid har nog både jag och Micke känt att det inte funkar.
Vi småtjafsar ofta, blir irriterade på varandra för skitsaker osv osv.
Men vi har skitkul tillsammans när vi gör saker, men det är på en kompisnivå, och det har det nog varit ett tag nu.
Vi skojar, busar å skojbråkar med varandra, men som sagt, mer som vänner än som ett par.
Vi började som vänner, växte ihop i kärlek,men gled ifrån varandra till vänner igen.
Men det är så klart att det inte var så här man trodde eller hoppades att det skulle bli, när man skaffade barn och köpte hus, men vi är lika på många sätt, men samtidigt SÅ olika.
Ibland slår mig tanken att det verkligen är över nu, många gånger har vi sagt det, han eller jag har dragit till en vän eller familjemedlem ett par dagar, sen rings vi, pratar å blir sams igen.
Men nu är det verkligen finito!
Och det känns så skönt, en sten som släppt från hjärtat, eftersom man så länge känt att det inte funkar, men man har lixom inte vågat ta det stora steget att lämna.
Men nu är steget taget, nu är det "Out in the open" och nu vet vi båda vart vi har varandra, vi är vänner!
Men samtidigt känns det lite konstigt vissa stunder, man hade ju ändå sett en framtid, med syskon till Livis, hus och en hel familj, lite läskigt att släppa allt det och skapa sin egen framtid.
Vi har ju ändå sovit tillsammans i över 3 år och umgåtts nästan varje dag...
Nu ska man vakna och somna utan honom, äta utan honom, kolla på tv utan honom osv osv.
Även om vi inte sover tillsammans nu så är han ju ändå under samma tak.
Händer det nåt så är han nära, om ni förstår vad jag menar.
Samtidigt ska det bli så skönt att få ha mitt EGET (och Livis så klart), det jag köper finns kvar, det jag plockar undan, stannar där, det jag... ja ni fattar säkert.
Jag får inreda Livias rum, precis som jag vill ha det och jag behöver inte oroa mig för att det ligger datorsladdar, korkar eller annat skit på golvet, som hon kan stoppa i munnen.
Jag kommer ju självklart sakna att ha någon här å prata med på kvällarna och så där, men samtidigt så är det ju inte så att han försvinner ur våra liv.
Vi har sagt det att han får komma hit å äta med oss, lägga Livis, stanna å kolla på film osv, vi kommer ju umgås, men ändå ha vårt eget, och det känns riktigt bra!!
Vi kommer umgås som vänner samtidigt som Livis får umgås med sin pappa.
Och som vi båda sa, att förut när man varit tillsammans med någon och det har tagit slut, så går man från att ena dagen ligga å mysa i soffan till nästa dag då man inte ens känner personen som sitter framför en.
Men så blir det ju inte nu, vi kommer ju vara en del av varandras liv åtminstone tills Livia är 18 år, och det är ju ett tag dit ;-)
Och är det menat att det ska vara VI, då blir det VI i framtiden, men inte just nu, just nu passar vi bara ihop som vänner.
Jag förlorade en kärlek, men vann än bästa vän- kan inte bli så mkt bättre i en separation =)
Vår dag
Idag var det full rulle, som vanligt!
Först åkte vi till Annika m barn å fikade och snackade massa.
Livia gick först å höll mig i fingret, sen släppte hon och tog ett steg och sen tog hon tag i gåstolen, hennes första riktiga steg, tjoho!!
Sen tog hon ett steg till, när hon stod helt sj på golvet, och satte sig sedan ner på knä, mammas stora tjej <3
Efter vi varit där bar det av hem, kollade lite på datorn, hämtade lite välling och extra blöjor, och sen bar det av ner till mamma och syrrorna.
Vi åt, lekte, gick ut på promenad och köpte hockeybiljetter till SSK-AIK, i Åkers ishall.
Vi ska fråga farmor om hon vill ha Livis då, så jag å Micke kan gå tillsammans, kanske systeryster förljer med oxå, vi får se =)
Nu sitter jag åter hemma igen, Livis sover, Micke spelar och jag sitter å bloggar å kollar på fotbollen samtidigt.
Först åkte vi till Annika m barn å fikade och snackade massa.
Livia gick först å höll mig i fingret, sen släppte hon och tog ett steg och sen tog hon tag i gåstolen, hennes första riktiga steg, tjoho!!
Sen tog hon ett steg till, när hon stod helt sj på golvet, och satte sig sedan ner på knä, mammas stora tjej <3
Efter vi varit där bar det av hem, kollade lite på datorn, hämtade lite välling och extra blöjor, och sen bar det av ner till mamma och syrrorna.
Vi åt, lekte, gick ut på promenad och köpte hockeybiljetter till SSK-AIK, i Åkers ishall.
Vi ska fråga farmor om hon vill ha Livis då, så jag å Micke kan gå tillsammans, kanske systeryster förljer med oxå, vi får se =)
Nu sitter jag åter hemma igen, Livis sover, Micke spelar och jag sitter å bloggar å kollar på fotbollen samtidigt.
tisdag 10 augusti 2010
Misslyckad filmkväll
Vi tog fram choklad, dricka och parkerade oss i soffan, redo för att kolla Beck-I stormens öga.
Slog på tv:n och satte på rätt kanal, men där var det svart, boxen hade låst sig...
Då bestämde vi att vi skulle se filmen Casino istället, men 14 minuter in i filmen så låser sig skivan och bilden frös.
Micke mixtrade med skivan, blåste i spelaren osv, men då stod det "No disc" i displayen isället.
Wft, filmen va helt ny, fodralet hade t,o,m plasten kvar runt.
Då gav vi upp, bara att inse att någon där nere inte tycker att vi ska kolla på film idag.
Så nu rullar tv:n i bakgrunden medans jag sitter i soffan med datorn i knät och Micke sitter framför datorn i rummet.
En annan tid, en annan dag =)
Slog på tv:n och satte på rätt kanal, men där var det svart, boxen hade låst sig...
Då bestämde vi att vi skulle se filmen Casino istället, men 14 minuter in i filmen så låser sig skivan och bilden frös.
Micke mixtrade med skivan, blåste i spelaren osv, men då stod det "No disc" i displayen isället.
Wft, filmen va helt ny, fodralet hade t,o,m plasten kvar runt.
Då gav vi upp, bara att inse att någon där nere inte tycker att vi ska kolla på film idag.
Så nu rullar tv:n i bakgrunden medans jag sitter i soffan med datorn i knät och Micke sitter framför datorn i rummet.
En annan tid, en annan dag =)
IQ som en sten
Hahaha, ja det märks ju att man inte är så hajj på detta med bloggande än så länge.
Satt å bara stirrade på min sida, och hittade INGENSTANS där jag kunde skriva ett nytt inlägg.
Så efter ca 1 minut av letande, insåg jag att jag inte ens var inloggad, haha IQ!
Men nu så, nu vet jag hur man ska göra, man måste logga in först, så klart :-)
Dagen har varit mysig, va hos S i mammagruppen, och vi blev allt som allt 5 mammor, 5 barn å en systerdotter.
Det va fullt ös och hög ljudvolym, men barnen hade skoj å vi lika så.
Fika, lunch och en liten promenad.
Sen bar det av hem, fixa mat, leka, gunga och nu satte jag mig äntligen ner i soffan, med datorn i knät och ska koppla av lite medans Micke lägger Livia.
"Byggde" en koja åt Livis eftersom hon verkar tycka att sånt är så mysigt.
Det blev ett stort lakan över köksbordet, så tog vi in en bok, en dock och en flaska med vatten.
Livia bara skrek av glädje och kröp in och ut.
Lätt, billigt och mycket uppskattat =)
Hoppas ni andra haft en mysig dag ni med!
Satt å bara stirrade på min sida, och hittade INGENSTANS där jag kunde skriva ett nytt inlägg.
Så efter ca 1 minut av letande, insåg jag att jag inte ens var inloggad, haha IQ!
Men nu så, nu vet jag hur man ska göra, man måste logga in först, så klart :-)
Dagen har varit mysig, va hos S i mammagruppen, och vi blev allt som allt 5 mammor, 5 barn å en systerdotter.
Det va fullt ös och hög ljudvolym, men barnen hade skoj å vi lika så.
Fika, lunch och en liten promenad.
Sen bar det av hem, fixa mat, leka, gunga och nu satte jag mig äntligen ner i soffan, med datorn i knät och ska koppla av lite medans Micke lägger Livia.
"Byggde" en koja åt Livis eftersom hon verkar tycka att sånt är så mysigt.
Det blev ett stort lakan över köksbordet, så tog vi in en bok, en dock och en flaska med vatten.
Livia bara skrek av glädje och kröp in och ut.
Lätt, billigt och mycket uppskattat =)
Hoppas ni andra haft en mysig dag ni med!
måndag 9 augusti 2010
Nu så!
Jaha, nu har även jag skaffat blogg.
Har länge varit sugen, men har aldrig fått tummen ur... men nu så!
Här kommer jag skriva om vad som händer i Livias och mitt liv, åsikter om saker som händer runt om och massa annat, både "viktigt" och oviktigt.
Har länge varit sugen, men har aldrig fått tummen ur... men nu så!
Här kommer jag skriva om vad som händer i Livias och mitt liv, åsikter om saker som händer runt om och massa annat, både "viktigt" och oviktigt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)