Första dagen på jobbet

JAG sov riktigt jävla dåligt inatt, inte Livis, men JAG!
Vaknade flera ggr av ångest, för att lämna henne så länge på dagis, för att inte få så många timmar på em med henne som jag är van vid.
Tog några timmar innan jag somnade om, drömde konstigt och mkt tankar när jag låg vaken.
Efter mkt snurrande så somnade jag om och vaknade av kl 05:30, gick upp och fick 30 min å göra mig iordning på.
Gick in å skulle väcka Livis, då va hon redan vaken och glad som en solstråle.
Bort sa hon och tog undan täcket, upp sa hon och fick komma upp i famnen.
Vi gosade lite i soffan, drack "lelle" och gjorde henne klar, sen bar det iväg till dagis.
Hon va inte ledsen när jag lämnade henne, trots att det va på en ny avdelning (öppningsavd.) och ingen av hennes ordinarie pedagoger va där.
Jag åkte upp till jobbet, första dagen, och den gick kanon!!
Härliga barn och mkt bra kollegor!!!
Men faan va jag saknade Livia!!! =(
Slutade kl 16, stressade till dagis och hämtade Livia, OJ va trött hon va.
Jag tog upp henne i famnen, och då fylldes mina ögon av ångesttårar!!!
Det kändes för jävligt att hon behövde vara där så länge, särskilt när jag åker och passar andras barn.
Men vad har jag för val, räkningarna måste betalas.
Jag och Micke ska dock sätta oss ner och pussla, så Livia ska få gå så få långa dagar som möjligt, hoppas vi hittar en bra lösning!!!
Livias mamma har separationsångest från sin prinsessa, DET kan jag LOVA!!!!
Vi kom hem, Livis ville va i sin mammas famn hela tiden, och många tårar kom för att hon va så trött.
Men vi fick i oss lite mat, sen blev det "Bompa" och massa gos i soffan.
Nu ligger hon i sängen och ska sova.
Idag vid middagen så sa Livia "Puss" flera ggr, klockrent, och sen när kissen busade runt så sa hon "NEJ, TYST" hahaha, hon lär sig av sin mamma, som skäller på kissen ibland :-P