Fullt ös och ny frisyr

 Dagen började med en tripp till Öppna Fsk där det lektes å busades, sen hem en sväng så Livia fick sova.
Tyvärr, efter 1 tim å 45 min va jag tvungen å väcka sessan, hon va jättetrött och blev jätteledsen  =(
Men jag hade ju klipptid och vi va tvungna att åka, så jag fick klä på en trött å ledsen Livis å sätta henne i bilstolen.
Trodde hon skulle somna om, men icke sa nicke.
Men hon va nöjd och glad under hela klippningen, sååå duktig vår lilla tös!!!
Faster klippte jättefint och jag är MKT nöjd över resultatet.
Efter det åkte vi till Pernilla och hennes fem sötnosar, även Madde va där med sin nyfödda lilla tös, Moa.
Så kul å få träffa allihop!!!
Vi fikade och snackade medans barnen busade.
Vid 18 åkte vi hem, va lite orolig att Livis skulle däcka i bilen, eftersom hon va sååå trött men hon behövde duschas/badas:
Vi sjöng sånger och klappade händer på hemresan, så hon höll sig vaken.
Det blev en snabbdusch, välling å mys i soffan, och nu sover hon som en stock =)

Bilder på nya frillan till er som bad om att få se bilder:

Varför kan vi inte bara vara sams?

Blir så ledsen, så trött, så... ja jag vet inte.
Vi träffas, umgås och skojar med varandra.
Men alltid, alltid blir det tjafs, VARFÖR?!?!
Det tar på krafterna, man blir låg och man blir lite ledsen, varför kan vi inte bara vara sams?
Det är stunder som dessa som jag minns, extra mycket, varför vi inte ska leva med varandra, det går bara inte.
Jag förstår inte att två människor som är både väldigt lika men oxå väldigt olika, kan vara såna jävla motpoler.
Ingen av oss VILL ju bråka, ingen av oss vill att det ska va detta tjafset mellan oss, men ändå blir det så.
Som tur är så sover Livia varje gång, eller så är hon inte här, så hon iaf slipper ta skada av det.
Det tar på krafterna, för inte faan blir man glad av att bråka, inte får man mer energi av det.
Vet inte varför det är så som det är, varför vi inte bara kan vara sams.
Vi separerade ju för att vi inte orkade med allt bråk längre, men ändå fortsätter vi.
Kanske är det för att vi träffas FÖR ofta, men samtidigt måste ju du få träffa Livis, inte bara varannan helg.
Äh, jag vet inte, jag vet bara att jag inte orkar hålla på å ödsla energi på onödiga, jävla små tjafs.
Önskar och hoppas att det ska bli bättre med tiden, när vi fått lite mer distans till varandra.
Att vi ska kunna vara de vänner vi vill vara!
Som sagt, vi har kul å skojar med varandra oxå, men ändå så slutar det i tjafs 8 gånger av 10.
Vi måste bli bättre, vi måste bita oss i läppen och tänka till en gång till innan vi låter irritationen komma fram.
Svälja en gång extra...
För vad det är värt, Förlåt, och tack för hjälpen!

Barnlek, handling och "tv-pejlare"

Idag va första dagen på LÄNGE som vi vaknade upp och inte hade några planer alls.
Men när kl va runt 09:30 så messade Therese och frågade om hon och Leo fick komma förbi, och självklart fick de det =)
Vi pratade, fikade och snackade, medans barnen röjde runt.
Livis sov när de kom, sen när hon vaknade och jag tog upp henne och hon såg Leo, då ville hon ner DIREKT, och de gick emot varandra och gav varandra en PUSS, sååå gulligt!!
Annars brukar hon vilja "mårna" hos mamma en stund när hon är nyvaken, men inte när hon såg Leo inte =)
Sen lite efter lunch så tog vi en promenix till Videon här och delade på en macka medans barnen fikade lite smörgåsrån.
Vi följde dom sen till bilen, och när vi står där och säger hej då så ringer Terese och frågar om vi vill ha sällskap, och självklart ville vi det =)
Så hon och Wilton kom förbi och lekte lite och va här fram till runt 15:30.
Sen käkade Livis lite och så kom Micke efter jobbet.
De lekte massa och jag passade på att åka och handla lite på Maxi.
Så jävla surt, jag handlade INGENTING tyckte jag, men de gick på 900 (!!!!??) kr.
Köpte liiite, men dyrt tydligen, kattsand 180 kr, klosax 80 kr, en kartong välling 110 kr, halkmatta till badkaret 120 kr osv.
Surt att ha varit å handlat, men inte handlat någon mat alls, förutom några burkar till Livis, men ändå lyckats göra av med närmare tusen kr :-O
Jaja, nu har jag kattsand, välling mm så det räcker ett bra tag framöver, och vissa saker va ju ett "engångsköp" som klosax, halkmatta osv.
Som sagt, det kostar och ligga på topp, eller nåt.
Sen när jag kom hem och Micke och jag satt å pratade lite, då knackar det på dörren, jag kollade i titthålet och där står en gubbe.
Jag öppnar, suck och faan, han va från Radio & Tv-tjänst...
Han hade stått å glott in genom vår häck (!!!!), nackdelen med att bo på bv, men får man verkligen göra så??
Man måste ju kolla ORDENTLIGT för att se in genom alla löv å kvistar!
Micke va här, och han blev jättearg på honom, kanske inte så bra, men han gick ju iaf tillslut.
Nu återstår bara att se om/när fakturan kommer =(

En riktigt lyckad helg!

I fredags va vi hemma hos Susanne å William och fikade å pratade, Annika och Filippa va där oxå.
Efter det åkte jag och Livis ner till mamma och syrrorna och hade fredagsmys =)
I lördags va det Me and I-party (hem-sälj-party av barnkläder), vi va 14 pers som va hemma hos Mika i Rosenlund.
Men försäljaren hade glömt att hon skulle dit, så hon kom för sent, efter det att Mika ringt henne, och dessutom hade hon inga kläder med sig för att visa, braaa jobbat, NEJ!!
Men vi hade det riktigt trevligt ändå och Mika va en mkt bra värdinna och bjöd på goda mackor och gott fika =)
Sen kom Micke och körde hem mig och så hade jag några timmar egentid, Livis va med sin pappa hos sin farmor.
Tog bussen in till Tälje och mötte upp mamma och syrrorna som körde mig till Mika igen.
Vi va 8 tjejer som förfestade, sååå jävla trevligt!!!
Va snackade skit, avslöjade smaskiga "hemligheter", lekte "jag har aldrig" och hade riktigt skoj!
Sen bar det av till Torekällberget för 6 st av oss, de andra två gick hem.
Det va första ggn jag va ute på Berget, men garanterat INTE den sista, det va ju jättekul där ju!!!!
En så otroligt lyckad lördag, trots lite skit emellan, men är sååå nöjd och hoppas att vi snart kan göra om det!!
Tack alla som gjorde min lördag till en jättekul dag och kväll!!!

Du är mitt allt!

Kärleken till sitt barn, är det största och det finaste som finns här i livet.
Ingenting är starkare, ingen känsla är djupare och ingen kärlek är viktigare!!!
Med dom orden säger jag god natt!

Orättvist!!

Sitter ibland inne på familjeliv och gluttar runt.
Ser många trådar i forumet om barnlängtan, eller oönskad barnlöshet.
Tycker detta är så hemskt!!
Tänk att vissa, som verkligen vill, inte kan få barn, att vissa får kämpa å kämpa, hoppas och hoppas, men aldrig får sin önskan uppfylld.
Att få barn är det vackraste och mest underbara man kan vara med om här i livet, det är nåt som alla borde få uppleva!!! (alla de som är bra människor och som behandlar barnen väl dvs)
Att veta att det finns vissa, som verkligen INTE ska ha barn, de som misshandlar, utnyttjar å vanvårdar sitt/sina barn, när det finns det människor, som har så mkt kärlek att ge, som inte vill annat än att ha en liten, men som inte kan få, gör mig så förbannad!!
Så hemskt att veta att oönskade barn finns här i världen, samtidigt som det sitter par, med hjärtan fyllda av kärlek att ge ett barn, men som aldrig får chansen...
Livet kan vara så orättvist ibland, vem är det som väljer att just DE inte ska få uppleva glädjen med barn?
För mig och Micke gick det både lätt å snabbt att bli gravida, och det är jag väldigt glad och tacksam för.
Tycker de 2-3 månaderna som vi försökte "på riktigt" va jättejobbiga, man gick å hoppades, va nervös när "veckan" skulle komma, å hoppades att den inte skulle komma.
Man blev såååå otroligt besviken när man inte va gravid.
Tänk då att känna den besvikelsen månad efter månad, år efter år, usch jag hade blivit helt förstörd!
Men det är bra att det finns hjälp att få, till de som behöver, men det är ju tyvärr inte säkert att det funkar ändå.
Vissa kan ju ha " nåt fel", antingen mannen eller kvinnan, sen finns de ju de par som "inte passar med varandra" när det kommer till att skaffa barn.
Fatta att ha hittat sin själsfrände, och så "passar" man inte, man har å välja mellan att leva med sitt livs kärlek, barnlös, eller lämna kärleken å gå vidare å ha chans att få barn, hujj va jobbigt =(
Nä, jag är väldigt tacksam för att det gick så lätt för oss att få vårt underbara mirakel.
Och jag lyfter på hatten till de som inte ger upp, som kämpar och kämpar, för att få ett litet barn.
Kom ihåg, det sista som överger människan är hoppet, jag önskar er all lycka och håller tummarna för att de lyckas och får sitt kärleksbarn!!!

Vaccination och en jätteduktig Livia

Nu har vi varit på bvc och Livia har fått sina två vaccinations-sprutor =(
Hon va jätteduktig, kände inte ens första sprutan, eller kände den gjorde hon säkert, men hon brydde sig inte (dom tar den ju ändå i lårmuskeln, så hon måste ju ha känt den, men hon är tuff vår lilla tös)
Den andra, i andra låret kände hon av när de sprutade in själva vaccinet.
Den har ju surare ph-värde än kroppen, så den svider tydligen som faan när den kommer in i kroppen.
Hon blev lite ledsen, men det gick över nästan direkt.
Hon väger nu mera 9535 g och är 76 cm lång, hon följer sin kurva, perfekt!! =)
Nu måste vi bara hålla tummarna för att hon inte blir sjuk av vaccinet och inte får ont i benen, tyvärr är risken stor =(
Efter bvc bar det av hemåt, för lite lunch, och nu ligger hon och sover.
När hon vaknat ska vi in till Tälje å möta Terese och Wilton och gå å handla lite.
Livis fick presentkort på kläder av min morbror å hans fam, och eftersom hon nu går från storlek 74 till storlek 80, så passar det perfekt, hoppas på å hitta lite fina kläder åt henne!